Den enda gången jag någonsin känt dig är i min sömn. Jag har prövat en annan del av vårt universum, lärt nya hjärtan se. Men ingenting och ingen är i närheten av den magi vi skapade.

 

Och kanske är det menat att vara så. Att varje gång jag kommer vilse så hittar jag min väg hem - till ditt hjärta! och kanske är det dåraktigt att mig att fortfarande hoppas på en sagoberättelse som endast i tanken är redovisad.

 

Jag har alltid varit en drömmare. Men idag så är min dröm, våran. En glimt av det framtida låser mig fast, tar min hand och lovar att aldrig släppa taget. Du kan byta skepnad, byta mål och göra dig av med allt. Visa mig mörker, visa mig solsken och visa mig drömmar.

 

Lita på mig. Det är skrämmande och vi kommer att vara rädda. Jag vet ingenting om framtiden, men jag vet att vi kommer vilja fly.

 

 

 

- Detta skrev jag den 28e januari. Jag fortsätter att förvånas av min förmåga att stänga av. Hur jag skjuter undan och klär mig själv i en ny roll. Det kommer alltid vara spännande, en smula dramatisk, men i grund och botten det mest fantastiska jag plöjt mig igenom. Det är som att stirra på en stjärnklar mörk himmel.

 

Att vilja ha, att vilja kunna ta på det omöjliga. Det här är jag. Aldrig någonsin ska jag ifrågasätta det igen. Aldrig någon ska jag ifrågasätta min plats och min existens. Min betydelse. Det står skrivet i stjärnorna!

 

 Det är en skott på min tron och allt du vann var en sårad stolthet