Jag gillar att tänja på gränsena och gå lite över gränsen ibland. Jag gillar att komma till insikt med saker och lära mig att se vissa ting ur andra perspektiv.

Jag har många gånger skrivit om hur man ska göra och hur man inte ska göra. Hur man ska betee sig och hur man inte ska. Det gör mig lika mycket till en hycklare som någon annan. Jag har inte rätten att säga vad som är rätt eller vad som är fel. För vi människor måste begå misstag för att senare i livet vara fulla av god lärdom.

Jag får mycket kränkande kommentarer på bloggen och påhopp och till viss del så förtjänar jag nog det. Jag är inte världens visaste människa men jag försöker att vara god, omtänksam och öppen. Jag delar med mig av mina tankar och känslor inför så många personer. Så många som nog kan relatera till allt detta och känna sig likasinnade.

Jag kom på mig själv att sitta och dagdrömma om hur livet var så enkelt förrut. Eller att om jag kanske hade tagit annorlunda val i det förflutna så hade mitt liv sett annorlunda ut nu. Men vad jag lärt mig är att du ska ta dina val med stolthet och aldrig kolla bakåt.

Jag har så fruktansvärt fina vänner, familj och pojkvän. Så jag hade inte kunnat önska mig att saker och ting vore annorlunda. Det är aldrig försent att göra om och göra rätt så därför så vill jag ge en stor ursäkt till dem som jag någonsin förolämpat eller dem som har tagit illa vid av någonting jag skrivit.

Jag vet att min avsikt aldrig var att såra någon eller att få någon att känna sig dålig med dom själva. Men vi är bara mänskliga och måste lära oss av våra misstag. För vissa kanske det tar flera gånger att komma till insikt med vad de gjort, och vissa kanske aldrig tar ansvar för deras handlingar.

Saken är den bara.. Att jag vet, jag vet att det inte är försent för något som jag vill göra här i livet. Vi måste ta hand om oss själva och göra det som får oss att må bra. Jag mår bra av att vara i en atmosfär omringad av alla dessa underbara människor jag känner.

Jag vet att jag har hittat vänner för livet. Vänner som inte vänder mig ryggen för att andra har åsikter. Jag tycker det är fel att manipulera och vara elak. Men vad jag även kom till insikt med är att alla har rätt till en åsikt. Och vi får helt enkelt acceptera att alla inte kommer tycka likadant jämt.

Vi är så fruktansvärt många personer på denna planet. Vi ser olika ut, vi pratar olika språk, vi klär oss annorlunda jämfört med den andra. Men det är vad som gör världen så vacker, dess mångfald.

Jag ska hädan efter verkligen tänka klart innan jag är påväg att säga någonting elakt. Och verkligen respektera att alla inte kommer tycka som jag jämt. Jag vill stå för det jag tror på och det är att alla har rätt till en andra chans. Alla har rätten till att vara precis den dom vill vara utan att behöva förklara sig eller försvara sig för den delen heller.

Jag står för mångfalden och allt som kommer med den. Jag vill tro på att vi en dag kommer att leva i ett samhälle där alla accepterar varandra och respekterar varandra.

Varför vill vi leva i en stad, eller ett land överhuvudtaget där människor ska måsta följa ett visst mönster för att passa in och bli accepterade. Varför är det så att vi kan känna oss så nere över några kilo extra på kroppen eller över en dålig hår dag?

Det har bara med dagens ideal att göra. Om du inte är smal, rik, snygg och populär så är du inte lika mycket värd. Jag vet att jag prioriterat materiella ting förrut. Jag trodde att om jag hade de senaste sakerna och dom dyraste kläderna så skulle alla acceptera mig. Men saken är den att jag hade fel. Folk skulle ändå fortsätta prata bakom ryggen på mig om vilken snobb jag var. Och folk skulle ändå fortsätta att sprida rykten om mig. Det spelar ingen roll hur du är på insidan för att folk skapar sig en egen uppfattning bara av att kolla på utsidan.

Jag undrar hur ett par jeans kan få mig till att vara en elak människa? Eller hur en topp kan göra mig till stans största bitch? Det är inte kläderna, sminket eller håret som gör dig till vem du är. Det är som dom säger.. det är insidan som gör oss till vem vi är. Och tyvärr så har vi en tendens att sätta etikett på folk utifrån deras yttre.

Jag vet att jag dömt människor så jag säger inte att jag är guds ängel eller någonting. Jag har begått så fruktansvärt många misstag i mina dar men jag har valt att göra någonting åt det. Och det gör mig inte till en dålig person, snarare god. Jag väljer att ta ansvar för mina handlingar för att bli en bättre människa. Så..

Jag tänker stå för den jag är och gillar du mig inte, så vem bryr sig? Det viktigaste som finns är att människorna omkring dig mår bra av din närvaro och att de accepterar dig precis som den speciella individ du var menad att vara. Sluta låtsas, höj huvudet och våga stå för det som är rätt för dig!