Fängslande känslor. Minnen som aldrig försvinner. Vad hade jag varit utan allt det?

Jag kom på mig själv att sitta och fundera på dessa dagliga lögner. Istället för att linda in oss själva i en ond cirkel så kan vi bryta oss fria genom att tala sanning.

Jag talade just i telefon med Elin. Min dagliga session av terapi. Livet blir så mycket enklare med någon som vågar vara brutalt ärlig. Min syn på saker och ting blir så mycket mer klar.

Känslor utav alla de slag lindar in oss, håller oss på en skör tråd och låter oss falla när vi minst anar det.

Jag är så trött på livet vissa dagar. Alla lögnaktiga och smutsiga människor. Alla känslor som vilseleder oss och låter våran stolthet ta stryk.

Jag sover för att jag är totalt utmattad. Trött i kroppen, själen och i huvudet. När blev livet så komplicerat?

Jag känner för att landa, finna trygghet och andas för några sekunder. Men när alla odds står emot en, vad gör man då?