Jag vill vara någon för andra, en att orka för två. Och jag vet att jag har
allting för att göra det. Men för det krävs att människor måste kunna acceptera
olikheter och alla som existerar. Varje gång jag känner att jag kan vara till hjälp
så gör jag det fullt ut, jag vill att alla ska veta att dom har mitt stöd.
Och ni kan tycka att det är klyschigt, men jag menar det jag säger.
Och för dom som inte vet så gör jag allt för mina vänner, gjorde allt för dom
jag varit vän med tidigare.Och även fast det inte uppskattas jämt, eller jag får
något tillbaka så mår jag bra iallafall. Jag mår bra av att göra någon annan glad,
jag mår bra av att stärka någon och jag mår bra av att bara vara en
bra människa.För jag vet att jag inte är uppskattad av så många, för att
jag går med hakan högt,för att jag alltid säger det jag tycker och för
att jag framför allt står på mina egna ben utan någon annans hjälp. 
Vissa avundas styrkan och vissa inte,men justi mitt fall så handlar det om
 att även dom personer som är mest elak ändå har mitt stöd.För jag ser inte
 ner på dom bara för att dom ser ner på mig, utan jag vet varför dom gör det.
Och jag acceptera mångfalden,olikheten och förmågan att kunna ändra på sig.
 Jag vet att jag inte är samma människa som jag var för 2 år sedan.
Med tiden ändras man, man blir en bättre människa.Man hittar styrkan,man hittar
sig själv och framför allt så lär man sig något av sina misstag.
Jag är inte som du, eller någon annan individ i hela världen.
Jag är en egen människa med fel och brister, jag är en människa med både bra
och dåliga sidor. Men jag vill inte vara någon annan,
jag vill inte duga åt dom som vill att jag ska vara någon annan.
 Utan jag vill vara någon som jag är född till att vara den person som andra kan
 älska utan att begära förändringar.


from this day

And ever after, jag är stolt över den jag är och det tänker jag aldrig sluta vara.

Xoxo/F