Forever

Att det inte uppenbarat sig förens jag sett ett tragisk film som nästan fick hjärtat att hoppa ur halsgropen. Allt det som tidigare varit ett mysterium, står nu så självklart.


Jag ville alltid tro att teorin om min olycka till kärlek stämde. Då slapp jag klandra mig själv och slippa konfrontera det fakta om att jag faktiskt är skyldig till att jag är olycklig. Ingen människa vill väl erkänna för sig själv, huvudpersonen i ens egna liv, att man är skyldig till att ha gjort sig själv olycklig så lång tid.


Allting handlar om vad det förflutna har fått gå igenom. Dom striderna som jag aldrig kämpade mig igenom, utan bara släppte för att slippa känna smärta. Men av allt som har hänt, alla incidenter och felsteg, så står jag nu till svars för en hel rada med känslor. Rädslor, ondska, lycka, känslor som jag inte riktigt kan sätta finger på. Det är mysteriet som gör mig rädd. Känslan av att inte känna sig tillräcklig, mest för en själv. Jag önskar att jag hade bearbetat saker och ting bättre, istället för att släppa allt utför kanten, ihopp om att få gömma sig för det som är så naturligt.


Jag hade kunnat hoppa, jag hade kunnat våga, men jag var rädd och det är jag fortfarande, jag vet inte vad som väntar på mig. Jag vet inte vad ”älska” har att erbjuda. Jag vet ingenting om det okända, bultande röda.


Jag tror på att människor kan vara förstörda i evigheter. Att istället för att binda känslomässiga band, så binder man någonting för stunden, som man sedan kan avsluta, utan att känna det minsta skuld. Att fortfarande få den bekräftelsen som egentligen skulle kunna vara förevigt.


Men jag tror inte på förevigt, vad väntar efter att vi levt det liv som är menat? Vad väntar på oss? Jag vill veta vem som väntar på mig, har det okända några förväntningar? Är det såhära mitt liv är menat att vara?


Efter varje erkännande så känns varje mysterium lika mystikfyllt. Men jag väntar på kärlek, jag har slutat upp med att drömma, sagorna, prinsarna, jag vill ha verklighet, oavsett vad verkligheten har att erbjuda. Så länge jag är lycklig så spelar det ingen roll!


Skrivet av: lEmmal

Vilken film var det ni såg?

2009-10-26 - 00:01:35
Blogg: http://www.lemmal.devote.se
Skrivet av: Anonym

bra skrivet :)

2009-10-26 - 11:15:57
Skrivet av: Anonym

de heter en tragisk film, inte ett :)

2009-10-27 - 19:29:53

Alla kommentarer som anses kränkande mot mig eller mina nära tas bort.
Kom ihåg att ingen är anonym, alla IP-nummer loggas.

Namn:
Spara uppgifter?

E-post: (publiceras ej)

Blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0