Klockan passerar snart halv åtta och jag har snart varit vaken i tjugofyra timmar. Kan ni förstå det? Jisses! Just för denna stund så känner jag mig inte trött heller. Jag har hamnat i någon serie-koma, as usual.

Såg precis det sista avsnittet av "The secret life of the american teenagers". Grät en liten skvätt där i slutet eftersom det var en smula sorgligt och sen för att erkänna sanningen så är jag en aning känslig. Okej.. mycket känslig. Speciellt för sådant man kan relatera till själv eller har upplevt.

Det känns som att allting jag sett i filmväg eller serie, har berört mig på något vis. Har alltid blivit en smula sentimental eller ledsen då jag sett något. Är ju en romance-drama-typ-av-film-tjej, så det är väl inte så konstigt. Men ändå! det känns som att det finns något där som väntar på att explodera. Något fint.

Ska iallafall försöka sova nu, har körlektion 13.30 imorgon, inte för att det gör någon skillnad. Kommer förmodligen vara i zombie-mode ändå.