Don't put your heart on the line.
Visslande toner från duschen, skratt, tårar, rödvin och musik. Det summerar min dag i största del!
Jag har börjat att ifrågasätta mina val i livet. Vad är allting värt om allting i ska bli bortkastat i ilska och rädsla? Vad är poängen? Är det en läxa lärd? tiden lär uträtta det.
Jag har blivit beroende. Förälskat mig. I honom. I musik. Han. Ron Pope. Han, vars texter sätter spinn på hela min tillvaro. Värmer mitt hjärta. Det är så mycket, mer än ord. Bokstäver som bildas till känslomässig trygghet, en trygghet så bekväm att inget mörkt någonsin kan komma min väg. Han är borta, den mörka passageraren av det förflutna.
Jag andas in för att välkomna en helt ny värld av vackra ting. Ljuva toner och färgglalada karaktärer. Jag är bedövad av sorgliga scenarion från det förflutna. Vägrat släppa in, vägrat att känna, men idag.. Idag så kan jag känna med dig. Känna din sorg, din besvikelse och din oro. Vara med dig, men inte med dig.
Stirra på stjärnorna tills jag har det i min hand. Jag är en sådan som tror, förevigt. Hopp är det som styr mig i vilken riktning den än vill ta mig. Jag hoppas för att jag vågar tro på framtiden, jag vågar tro på livet. Jag vågar tro på det mörka och det goda.
Framgång kommer från de som vågar. De som är dåraktiga nog att satsa allt för att våga lyckas.
Skrivet av: Tant Sarah
Vivir con media es como vivir a medias
Trackback