In the darkness of the window.

Hon frågade mig hur ofta han är på mina tankar. Om jag tänker på honom ofta.

Och innan jag kunde svara så var jag tvungen att samla mina tankar, andas ut och bara påminna mig själv om att sårbarhet inte längre klingar negativt i mina öron.

Så mitt svar dig dig var - varje dag. Inte hela tiden varje dag, men varje dag.

Jag nämner dig minst en gång per dag av skräck för att aldrig sluta minnas. Jag har din parfym ståendes i mitt badrumsskåp så att jag aldrig ska glömma din lukt.

Dina tröjor är i samma skick som första gången jag packade ner dom i flyttlådor. Aldrig tvättade, aldrig bortglömd.

Jag måste få behålla min sorg i denna låda. Tillåta mig själv minnas allt det där som krossar mitt hjärta gång på gång. 

När jag behöver bli räddad plockar jag fram en av tröjorna. Trär dom över min sorgsna kropp och andas in all trygghet som du någonsin givit.

Påminner mig själv att en dag ska vi ses. Påminner mig själv att vara stark. Men framförallt så påminner jag mig själv om att jag alltid kommer vara pappas lilla flicka.

Oavsett om det stormar i mitt hjärta eller är solsken utanför mitt fönster så är du aldrig för långt bort. I det bultande röda finns du alltid. 

Skrivet av: Sarah

... det där med parfymen känner jag igen...
<3

2014-01-29 - 21:30:58

Alla kommentarer som anses kränkande mot mig eller mina nära tas bort.
Kom ihåg att ingen är anonym, alla IP-nummer loggas.

Namn:
Spara uppgifter?

E-post: (publiceras ej)

Blogg:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0